Hopplöst
Så hopplöst livet känns ibland.
Naglarna skivar sig och jag har ingenstans att bo i höst.
Det kommer att lösa sig ekar i huvudet. Och det vet jag att det kommer att göra. Men det är svårt att få tag på boende.
Det ska bli härligt att besöka Lund i helgen. Efter min vistelse där kommer jag förhoppningsvis känna mig mer hemma än någonsin i staden och önska att det blir höst på en gång. I annat fall (hur nu det ska hända, med tanke på mitt eminenta sällskap) får jag hålla tummarna för Uppsala. Jag tror inte det vore så dåligt det heller.
Men det är klart: framtiden känns närapå hopplös.
Därför ska jag ta min trogne springare (bil) till Maxi och se ifall jag kan unna mig något fint att trösta mig lite med. Det känns som en sådan dag idag.
Naglarna skivar sig och jag har ingenstans att bo i höst.
Det kommer att lösa sig ekar i huvudet. Och det vet jag att det kommer att göra. Men det är svårt att få tag på boende.
Det ska bli härligt att besöka Lund i helgen. Efter min vistelse där kommer jag förhoppningsvis känna mig mer hemma än någonsin i staden och önska att det blir höst på en gång. I annat fall (hur nu det ska hända, med tanke på mitt eminenta sällskap) får jag hålla tummarna för Uppsala. Jag tror inte det vore så dåligt det heller.
Men det är klart: framtiden känns närapå hopplös.
Därför ska jag ta min trogne springare (bil) till Maxi och se ifall jag kan unna mig något fint att trösta mig lite med. Det känns som en sådan dag idag.
Kommentarer
Trackback