Att komma dit man vill

Jag har alltid gillat att få som jag vill, och det har jag nästan fått i jobbsammanhang. Det var aldrig något problem för mig att få sommarjobb, och extrajobbat har jag gjort under alla terminer utom två (på högskolan). Som mest kanske jag skickade in två-tre ansökningar. 2008 och 2009 hade jag till och med förmånen att kunna välja mellan två sommaranställningar. Men 2010 fick jag inget jobb.

Fram till nu.

För en månad sedan var jag på intervju och nu sitter jag med fast tjänst. Det tog strax över fyra månader från att jag håvade in resultatet från min sista tenta (och därmed alltså var färdig med min utbildning), fem om man ska räkna från själva tentan. Och jag kom inte ens upp till 100 ansökningar (men det var inte så superlångt ifrån).
Ett av de sista jobben jag sökte stod ut lite mer. Arbetsuppgifterna verkade extra intressanta och jag tänkte själv att den sortens arbete kunde passa mig.

Tänk att de valde ut mig! Förstå att det känns helt galet. Jag har blivit anställd för att jag har satsat på (för mig) rätt utbildning och förmodligen är lite trevlig.

Jag är så stolt!

Ut med det gamla

Min högskola "flyttade ut" (bytte bort sina bästa lokaler). Studentkåren där jag pluggat läggs ned. Hultsfredsfestivalen läggs ned. Skunk läggs ned. Lunarstorm läggs ned.

Mycket av det jag förknippar med glada (eller åtminstone på något vis charmiga och lite märkliga) dagar i mitt liv finns snart inte längre kvar. Det är vemodigt, men det känns ändå som att jag kan ta det med ro.

Det var mitt liv då. Nu är jag i färd med att börja ett nytt kapitel. Jag är otroligt glad över att ha fått andas soljästa langos vid skräpbandet på Returstationen på Hultsfredsfestivalen. Jag är tacksam över att Skunk lärde mig grunderna i HTML-kodning. Jag är lycklig över att ha kvar söta små ångestfyllda dagboksinlägg från 2003 på Lunarstorm (tyvärr jag har inte kvar inläggen från mitt första konto, från 2000-2003, det hade varit otroligt spännande att läsa dem!).

Det är så här det ska vara. Förändring är positivt. Det får oss att uppskatta det som var ännu mer. Särskilt när det gäller de utbildningsrelaterade nedläggningarna nämnda ovan får det mig att känna än mer säkerhet på att jag valde precis rätt utbildning och att jag har gjort precis rätt karriärval. Min studietid, Hultsfred och communitysna har format mig till den jag är och gett mig fantastiska vänner. Jag är tacksam.

Nu ska jag gråta en vemodstår och se fram emot framtiden.