Broken strings
Kom just att tänka på en liten anekdot från min ungdom.
Det var på den tiden jag var ung och rebellisk och hängde på Kulturkammaren med jämna mellanrum. Denna gången var det någon slags konsertkväll med några ungdomsband, varav jag kände någon eller några som skulle spela. Lite halvlullig och glad i hågen hoppade jag upp på scenen (det var alltså ingen spelning just då) och skulle lira lite gura. Antagligen för att impa på mina polare. Jag kände mig dock inte särskilt nöjd med hur gitarren var stämd, så jag började joxa lite - för jag visste ju hur man stämmer en gitarr.
PLIONK!
Strängen gick av. Snabbt som attan gömde jag gitarren bakom en högtalare, hoppade ner från scenen och anslöt åter till folkmassan.
Hahahaha!
Det var på den tiden jag var ung och rebellisk och hängde på Kulturkammaren med jämna mellanrum. Denna gången var det någon slags konsertkväll med några ungdomsband, varav jag kände någon eller några som skulle spela. Lite halvlullig och glad i hågen hoppade jag upp på scenen (det var alltså ingen spelning just då) och skulle lira lite gura. Antagligen för att impa på mina polare. Jag kände mig dock inte särskilt nöjd med hur gitarren var stämd, så jag började joxa lite - för jag visste ju hur man stämmer en gitarr.
PLIONK!
Strängen gick av. Snabbt som attan gömde jag gitarren bakom en högtalare, hoppade ner från scenen och anslöt åter till folkmassan.
Hahahaha!
Bara därför bjussar jag på Broken strings. Visserligen en cover, men killen är rätt bra.
Kommentarer
Trackback