Nostálgico em Lisboa
Sven min gamle vän ringde just. Tidigare satt jag och tittade igenom foton från Lissabon och Faro. Hur jag såg ut. Hur mina vänner såg ut. Hur min omgivning såg ut. Drog iväg ett sms till Sven, som jag lovade skicka för flera månader sedan, mest bara för att. Klok som han är ringde han istället. Det är bra Sven.
Sven var den förste individ jag träffade i Lissabon. Jag räknar nämligen inte tanten i resebyråluckan eller taxichauffören. Jag tog en taxi från Lissabons flygplats och hamnade utanför Universidade Lusofona (där jag skulle läsa språkkursen) som verkade stängt, men snart kom två personer ut genom grindarna. Jag och taxichaffisen hade då klivit ur taxin, men inte lastat av mina väskor (som tur var). Den ena av personerna som kom ut jobbade på universitetet och berättade för taxichauffören hur han skulle köra för att komma till "the student halls" som jag skulle bo på. Den andra personen som kommit ut skulle också dit. Han frågade mig varifrån jag var.
- I'm from Sweden.
- Jaha. Jag med. Jag heter Sven.
- Vad kul! Jag heter Frida.
Sven var den förste individ jag träffade i Lissabon. Jag räknar nämligen inte tanten i resebyråluckan eller taxichauffören. Jag tog en taxi från Lissabons flygplats och hamnade utanför Universidade Lusofona (där jag skulle läsa språkkursen) som verkade stängt, men snart kom två personer ut genom grindarna. Jag och taxichaffisen hade då klivit ur taxin, men inte lastat av mina väskor (som tur var). Den ena av personerna som kom ut jobbade på universitetet och berättade för taxichauffören hur han skulle köra för att komma till "the student halls" som jag skulle bo på. Den andra personen som kommit ut skulle också dit. Han frågade mig varifrån jag var.
- I'm from Sweden.
- Jaha. Jag med. Jag heter Sven.
- Vad kul! Jag heter Frida.
Kommentarer
Trackback