fluga

Den lilla snigeln Sten var ute på sin dagliga kvällspromenad, tillsammans med ett gäng kompisar och sin bror. De skämtade och skrattade gott åt varandras roliga historier. Det var fuktigt i luften, och sådär lagom svalt som det kan bli efter en sommareftermiddags regnskur. Sten fick syn på Magdalena, som han hade spanat på sedan några dagar tillbaka. Stens bror knuffade Sten lätt i midjan, pekade oförsynt med ögontentakeln och frågade oförskämt högt: Öh, var det inte hon du råglodde på igår på beachen?! Stens kompisar vände genast blicken mot den snigel Stens bror viftade åt, och skrockade lite om hur larvigt det var med tjejer, tjejbaciller och annat sånt som hör till för att det inte ska bli konstig stämning.

Gänget fortsatte vidare, men Sten dröjde kvar en liten stund. Drömskt sneglade han bort mot Magdalena och hennes kompisar som var påväg åt ett annat håll. Sten fantiserade lite om att de skulle gifta sig med varandra. Sedan skakade han på huvudet och log för sig själv. Tillbaka till verkligheten, tänkte han, och ropade till sina kompisar att Äh, lägg av, jag glodde väl inte. Vänta på mig då!


>> SPLÄCK! <<

Ett snabbt klibbigt ljud bröt genom luften. En stor koloss försvann bort i horisonten. Någonstans lyste en röd stjärna.
Begravningen hölls fem timmar senare, i Snigelkyrkan ett (ironiskt nog) stenkast iväg.


Dödsorsak: Sprucken i två bitar av cykeldäck.