Nedre botten.

Det skulle ju vara min räddning. Min one chance to do something. Går inte detta - så slutar jag. Åtminstone för nu. Gör någonting annat.

Vad ska jag göra? Jag vill nog egentligen inte tillbaka. Vill åtminstone inbilla mig det.
Det löser sig känns väldigt långt borta just nu. Ingen, ingen, ingen, ingen kan hjälpa mig. Står hjälplöst handfallen och kan endast förlita (?) mig på posthelvetet. Jävla posten. Jävla allting!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback