Fröken Frohm Som Ett Lamm.

Råkade en gammal goding på Maxi. Eller det var snarare Anna som råkade på mig. Jag satt i godan ro hukad över varorna och plockade ner i påse är hon glatt hälsade på mig. Oh, så chockad jag blev! Vi ses nämligen väldigt sällan. Vi är ett praktexempel på 'myckä snack å lite verksta' , det har vi konstaterat flera gånger.

Hon berättade att hon egentligen var rätt trött på sitt jobb (men hey, det genererar pengar!) och att folk ställer de mest korkade frågorna. Ungefär som på mitt jobb. Fast jag får antagligen mer enformiga frågor än vad hon får. The lucky bastard! Det var kunder "där borta" som hon skulle behöva gå och assistera. Hon stod kvar och snackade blaj med mig istället. Vi konstaterade att en viss person vid namn M. M. som jag efter typ 15 år av samma dagis & skola läste tyska i högstadiet. Jag har nämligen funderat lite över varför jag var så fånigt skadeglad över att jag hamnade i den duktiga gruppen, medan h*n hamnade i den dåliga på gymnasiet. För jag kunde inte ens komma ihåg att h*n läste tyska i grundskolan!

Ah. Ljuva glömska...!

Anna är på gång att flytta till Stockholm. Jag ska till Portugal. Med tanke på när vi såg senast (jullovet?) borde vi ses framåt nästa vinter någon gång. Eller nästa sommar. Fast jag har lovat att ringa när jag är i Stockholm (innan jag åker till Lissabon). Men vi hinner säkert inte ses...

Anna är bra. Även fast vi inte ses & hörs så särskilt ofta så känns det ändå som att hon är en sådan vän som liksom bara finns där någon stans. Man liksom glömmer lite att den finns, sen kommer man på att oj, det var länge sedan och så har man fem miljarder saker att prata om! Sådana är alltid trevligt att ha några stycken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback