Ice ice baby?
Stänge av tvn och tittade istället ut genom balkongdörrfönstret. (Det regnar utomhus.) Regn! Kom att tänka på den så kallade vintern vi har och "klimatkrisen". Det gör mig bara så ledsen. Inte bara på grund av orsakerna till det - särskilt inte eftersom jag är väldigt kluven i frågan (ja, till och med jag som är miljöingenjör kan ha delade åsikter kring klimatförändringar; allt är inte bara svart och vitt) - utan också för att jag tänker på hur det kommer att bli sedan.
När (om) jag får barn, kommer vi inte ha den vinter som vi kallar vinter? Måste jag åka iväg med ungarna för att visa upp för dom att: "det här är snö och sådant lekte vi i när vi var små mellan november och kanske ända fram till mars". Tänk om de tittar på det och svarar: "Hur fan kunde ni leka med det? Det är ju skitkallt! Kan vi inte göra något annat nu?". Inte för att jag har tänkt lära mina barn använda svordomar i sitt vardagliga språk (fast förresten, varför ska man inte göra det?).
Det är väl lite som när min mamma visade en leksak hon haft när hon var liten. Tänk dig Bambi, stela (men rörliga) ben, huvud, döda ögon och obehagligt sträv och hård päls. Mamma var lyrisk. Själv skulle jag aldrig ha velat leka med något sådant. Den sticks ju!
Vive la future! Herregud. Om 40 år är jag en gammal tant, och det enda jag kan göra är att berätta, för lyssnaren, lama historier om hur det hisnade i magen när man satt i pulkan på backens krön och skrek "SE UPP I BACKEN!" för full hals medan kompisarna puttade på baktill. Mina (och dina) barn får väl åka sopsäck på deponihögarna.
Nej. Låt oss hoppas detta bara är en dålig fas i jordelivet. Det får gärna snöa på min födelsedag i år.