fluga

Idag ska jag för första gången på ett halvår besöka min far. Och inte nog med det, vi ska spendera mer än 5 timmar ihop! Om man tänker på hur länge sedan det var vi sågs, och vad jag (och säkert han med för den delen) har gått igenom sedan dess, så skulle man kunna tro att vi har saker att prata i om i fler timmar än så. Det har vi nog också.

Men om jag känner min far rätt, så kommer dessa fem timmar inte samtalas bort. Fast med lite tur, så kan det nog bli bra ändå. Jag måste faktiskt skryta med att (näst) sist kände jag mig inte ett dugg arg efter att ha pratat med honom. Inte sista gången heller, men det var inget särskilt samtal ändå.

Vad lustigt egentligen. Det är första gången på mer än ett halvår och sista gången för i år som jag träffar honom. Och säkert flera månader därtill. Och jag tycker inte att det är ett dugg konstigt.