Detta med "Veckans singel".

Är det total förnedring, eller ett finare sätt att göra en kontaktannons? Är det i ren desperation folk ställer upp, eller är det bara en kul grej? Vilka människor är det egentligen som gör sådant? Psykon? Normala? Arbetslösa?

Hur många träffas egentligen efteråt? Och vad gör dom?  Hur blind är en blinddate egentligen? Har de en "nejlika i kavajen" som på film, eller berättar de vad de har på sig? Och ifall man skulle råka ta fel på person, hur pinsamt vore inte det?

Finns det "kärlek vid första öronkastet" som Christer så fint säger?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback