Om pappa, del 2
För några veckor sedan bad jag om att få låna pappas bil. Han ville inte, eftersom de skulle köra hö och kanske behövde bilen ifall någonting gick sönder. Igår tog min syster körkort och fick låna bilen på stört. Nu är det meningen att syskon ska vara rivaler, men jag tror att hon kommer att få låna bilen mer än vad jag gjort. Dels för att hon bor hemma och ska jobba i höst (jag gick ju fortfarande i gymnasiet när jag tog mitt körkort, och sen flyttade jag hemifrån) och dels för att de har bättre kontakt än vad jag och pappa har. Inte för att de heller är särskilt tajta. Men i jämförelse med mig talas de vid mest hela tiden (i verkliga livet: en gång i veckan till ett par gånger i månaden).
Är jag bitter? Nä. Jag fick låna farfars bil istället. För Monika.
Men så konstigt att jag fick låna bilen när jag precis tagit kortet. Det var väl liksom det minsta man kunde begära. Och du, vi talas väl mest bara vid eftersom att jag ringt för att vilja övningsköra.
Be happy, jag ska köra ner till dig ju!!! :)
Jag vet jag vet. Det var väl ungefär detsamma när jag övningskörde. Men då hade ju du också sporadisk kontakt med honom. Jag träffade honom när jag lämnade bilen då mamma hade kommit för att hämta mig i Kalmar. Sedan träffade jag honom när jag hämtade farfars bil. Annars har jag inte träffat och knappt snackat med honom på hela våren.
jag vet precis vad du pratar om. men glöm inte bort att man är två om en relation.