Hej herr Ansjovis!

Mmmm... Ansjovis!

Jag tycker inte ansjovis är gott (inte sill heller för den delen, om någon skulle undra) men trots påtryckningar ifrån sina döttrar envisades ändå min kära moder om att hon skulle göra en riktig Janssons Frestelse.

Som jag skrivit tidigare under dagen har jag för ett par timmar bytt namn till Askungen. På grund av detta assisterade jag min mor när hon ville ihandla ingredienser till morgondagens jullunch med morfar+fru samt kusiner. Efter en stunds dividerande (och smärre panik från min sida då någon burk läckte och jag fick sillspad på mina händer - ve och fasa!) fick mamma syn på en STOR ansjovisburk. Perfekt, tänkte hon eftersom vi precis innan tänkt ta en burk med ansjoviskryddad sill istället eftersom de var större (läs: billigare). Så det blev denna jätteburk med härligheter (observera ironin).

Hem för att börja laga. Jag (Askungen) blev satt att skala all potatis (mamma ska göra 4-5 olika janssons!) och därefter löken. Jag blev skitglad (not) men gjorde ändå vad jag skulle. Medan jag började skala öppnade mor burken med ansjovis.

Fiskjävlarna var hela!
Jag blev lycklig (a.k.a. skadeglad) och lite äcklad. Tur fan jag hade min potatis att skala!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback