Arbetstagaren
Idag ramlade följande brev in i min postbox:
1) Kuvert med bilder på mig från Tjejmilen. Hahahaha!
2) Intyg från mitt jobb.
Lite roat tänker jag att det måste ha varit mitt sista sommarjobb, min sista timanställning och framför allt: den sista lönen för mig år 2009. Nåja, jag har ju eventuellt lite ching på gång, men i dagsläget känns det inte som att jag har någon lust med det. Har ju hoppat på ännu en kurs (om jag nu får gå den för -vem som nu bestämmer sådant-).
Nä, jag siktar istället mot mitt blivande jobb. Mitt första jobb och framförallt: RIKTIGA!
Så jag rotar runt på diverse rekryteringssidor, arbetsplatsannonser och företag jag kan komma på.
Future (of at least 40, maybe 50 working years) watch out, 'cause here I come!
1) Kuvert med bilder på mig från Tjejmilen. Hahahaha!
2) Intyg från mitt jobb.
Lite roat tänker jag att det måste ha varit mitt sista sommarjobb, min sista timanställning och framför allt: den sista lönen för mig år 2009. Nåja, jag har ju eventuellt lite ching på gång, men i dagsläget känns det inte som att jag har någon lust med det. Har ju hoppat på ännu en kurs (om jag nu får gå den för -vem som nu bestämmer sådant-).
Nä, jag siktar istället mot mitt blivande jobb. Mitt första jobb och framförallt: RIKTIGA!
Så jag rotar runt på diverse rekryteringssidor, arbetsplatsannonser och företag jag kan komma på.
Future (of at least 40, maybe 50 working years) watch out, 'cause here I come!
Äckligt läckert!
Detta fullkomligt URLÄCKRA (förlåt för gammalmodigt uttryck) tyg hittade jag igår på IKEA. Mitt hjärta rusade upp i 120 km/h (det är vad jag tycker är ok, sen blir det för snabbt) direkt så jag köpte hela rullen. Ja, helt seriöst - hela rullen!
Det var bara 2,40 m av tyget kvar.
Att vara hemma
Visst känner jag mig hemma i mitt nya hem, i sydsverige. Men jag känner mig även hemma på många andra ställen längs med landets ostkust (ja, det är på denna sidan jag hör hemma).
Ju fler hem jag skaffar mig, desto mer splittrad känner jag mig eftersom mina livhankar finns så långt borta. Det är jobbigt ibland. Därmed inte sagt att det skulle vara enkelt om jag nu finge samla alla vänner på ett enda ställe. Och egentligen ser jag inga problem i att resa runt lite för att hälsa på, i synnerhet nu när jag är "ledig". Problemet ligger väl i att ingen annan är det.
Ursäkta min sentimentalitet, men alla ska vi väl ha sådana dagar.
Ju fler hem jag skaffar mig, desto mer splittrad känner jag mig eftersom mina livhankar finns så långt borta. Det är jobbigt ibland. Därmed inte sagt att det skulle vara enkelt om jag nu finge samla alla vänner på ett enda ställe. Och egentligen ser jag inga problem i att resa runt lite för att hälsa på, i synnerhet nu när jag är "ledig". Problemet ligger väl i att ingen annan är det.
Ursäkta min sentimentalitet, men alla ska vi väl ha sådana dagar.
Nästan en vecka
Jag klarade av nästan en vecka som skåning. Nu ska jag återvända till Småland över ett par dagar för att umgås lite med mina fina vänner, hälsa på jobb och hämta cykel.
NU!
Nu kära vänner och okända individer. Nu är jag Lundabo.
Diagnos: Okänd
Jag misstänker stukad tå.
Efter noga genomsökande utav mitt minne så kan jag förnimma smärtan av en "gå in i sak"-olycka innan jag for ner till Lund. Väl i Lund begagnade jag mig utav mina fotdon kanske lite för mycket, vilket inte hjälpte tåns skick. Kände att något var lite knasigt redan då. Likaså igår, när jag efter ankomst i staden Kalmar och påväg mot förfest, traskade ut i högklackat. Inte så att det gjorde plågsamt ont, men tån gjorde sig påmind.
Att jag under kvällens danssession även blev spikad utav en gladsint tjej gjorde inte det hela bättre.
Och att jag under större delen av dagen idag har pillat och bänt på tån har inte heller hjälpt.
Symptom:
Känsla av att tån domnat bort. Osäkerheter kring svullnad, men en möjlig sådan på någon procentandel i tillökning från ursprungsskicket. Inga för blotta ögat synliga effekter rörande tilltänkt åkomma. Känningar vid promenad och vid tåvickning.
Behandling:
En god natts sömn.
Efter noga genomsökande utav mitt minne så kan jag förnimma smärtan av en "gå in i sak"-olycka innan jag for ner till Lund. Väl i Lund begagnade jag mig utav mina fotdon kanske lite för mycket, vilket inte hjälpte tåns skick. Kände att något var lite knasigt redan då. Likaså igår, när jag efter ankomst i staden Kalmar och påväg mot förfest, traskade ut i högklackat. Inte så att det gjorde plågsamt ont, men tån gjorde sig påmind.
Att jag under kvällens danssession även blev spikad utav en gladsint tjej gjorde inte det hela bättre.
Och att jag under större delen av dagen idag har pillat och bänt på tån har inte heller hjälpt.
Symptom:
Känsla av att tån domnat bort. Osäkerheter kring svullnad, men en möjlig sådan på någon procentandel i tillökning från ursprungsskicket. Inga för blotta ögat synliga effekter rörande tilltänkt åkomma. Känningar vid promenad och vid tåvickning.
Behandling:
En god natts sömn.
För första gången i mitt nya liv
Jag har vänt på sidan nu. Det nya livet har startat, åtminstone prologen är igång.
För första gången någonsin sitter jag uppkopplad på tåget! Har fått låna ett mobilt bredband. Fan så najs!
För första gången någonsin sitter jag uppkopplad på tåget! Har fått låna ett mobilt bredband. Fan så najs!