fluga

Just nu känner jag mig både frisk och sjuk. Tung i kroppen, men ändå pigg. Igenproppad i ena näsborren, fri i andra. Närapå känningar i halsen, men ändå inte.

Eftersom detta har varit mitt allmäntillstånd sedan i måndags förmodar jag att det inte blir värre än såhär. Och det tackar jag för!

Igår insåg jag för övrigt att jag snart är färdig med plugget. Jag insåg även att jag inte är särskilt sugen på att fortsätta. Dock kommer jag nog att slänga iväg en ansökan till en eller två kurser, just in case. Hellre plugga än vara arbetslös. Men god damnit, vad jobb jag ska söka under hösten!

En väldigt stor del av mina pengar går numer åt till att resa. Och med numer så menar jag efter att jag flyttade till Lund för en knapp månad sedan.

Bensin, tågbiljetter och bussbiljetter för redan passerade resor, samt to come.

Hittills har jag spenderat följande säkert flera tusen (inkluderat beställda resor som ännu ej skett).

Det kommer att bli mer.

Något i den stilen. Lite blygsamt hoppas jag att det är så det är, för jag vill tro att jag förtjänar bra saker.

Jag var just i färd med att skriva ett mail till en lärare och berätta att jag inte kan medverka på morgondagens seminarium. NO PROBLEMO! Han var sjuk, och föreläsingen är uppskjuten till nästa vecka.

Ibland klaffar allting väldigt bra helt enkelt.

I övrigt skulle jag vilja påstå att lilla jag också är sjuk, eller åtminstone står på kanten och väntar på att falla ned. Jag hoppas självklart att min rinnäsa ska vara återställd imorgon, men man vet aldrig.

Jag kan tänka mig att vara hemmafru. Jag har absolut inget emot att laga mat, baka och pyssla om hemmet. Åtminstone så länge jag får plugga lite däremellan och får ledigt när jag känner för det. Det hade varit helt okej. Och om jag får lite (läs: mycket) pengar att shoppa för och dricka latte med mina hemmafruväninnor.

Nu är inte det mitt mål i livet, och jag skulle aldrig ge upp min karriär för att bli hemmafru. I'm just simply sayig att jag skulle tycka att det var okej, så länge det är på frivillig basis och för en begränsad period. Misstänker att jag skulle lessna om jag tvingades göra det resten av mitt liv.

 

Inatt drömde jag mardrömmar om att jag åt godis. My god! Jag slutade med godis vid jullovet 2006/2007, på grund av ett vad (gissa om jag vann!) och det har liksom bara fortsatt. Nu vet jag inte riktigt varför jag skulle börja, när jag ska börja eller med vad.

Det är inte det att jag tycker illa om godis. Kanske åt jag lite mycket ibland, men så farligt var det nog inte. Förutom mitt KitKat-beroende. Jisses, jag kunde äta hur mycket KitKat som helst!

Hur som helst. Jag älskar fortfarande choklad. Skillnaden är att jag nu smälter den och blandar in den i ett bakverk - voila, inte godis! (There's a way around everything.)

Nä, några väldoftande, fluffiga, söta och härliga marshmallows blir det inte idag. Om jag inte drömmer om dem igen förstås.

Detta fullkomligt URLÄCKRA (förlåt för gammalmodigt uttryck) tyg hittade jag igår på IKEA. Mitt hjärta rusade upp i 120 km/h (det är vad jag tycker är ok, sen blir det för snabbt) direkt så jag köpte hela rullen. Ja, helt seriöst - hela rullen!

Det var bara 2,40 m av tyget kvar.

Visst känner jag mig hemma i mitt nya hem, i sydsverige. Men jag känner mig även hemma på många andra ställen längs med landets ostkust (ja, det är på denna sidan jag hör hemma).

Ju fler hem jag skaffar mig, desto mer splittrad känner jag mig eftersom mina livhankar finns så långt borta. Det är jobbigt ibland. Därmed inte sagt att det skulle vara enkelt om jag nu finge samla alla vänner på ett enda ställe. Och egentligen ser jag inga problem i att resa runt lite för att hälsa på, i synnerhet nu när jag är "ledig". Problemet ligger väl i att ingen annan är det.

Ursäkta min sentimentalitet, men alla ska vi väl ha sådana dagar.

Jag klarade av nästan en vecka som skåning. Nu ska jag återvända till Småland över ett par dagar för att umgås lite med mina fina vänner, hälsa på jobb och hämta cykel.

Nu kära vänner och okända individer. Nu är jag Lundabo.

Jag har vänt på sidan nu. Det nya livet har startat, åtminstone prologen är igång.

För första gången någonsin sitter jag uppkopplad på tåget! Har fått låna ett mobilt bredband. Fan så najs!

Nu ska jag vandra iväg och glutta bio med en grupp okända människor. Det är sant - jag känner inte en kotte!

När du hör den här signalen, då vet du att det är dags att vända blad.

Jag har signerat kontraktet. Allt är klart. Den 1a september får jag tillgång till mitt nya hem. Den 15 september flyttar jag "hemifrån". Jag lämnar Kalmar för Skåne, och blir där i (knappt) ett halvår. Sedan? Tja, det får vi se.

Jag börjar bli lite nervös inför hösten. Nu på ett bra sätt, det börjar kännas spännande (istället för förknippat med ångest). Jag känner mig peppad.

Jag har fått ett "kontraktsförslag" men är ännu inte nöjd. Vad är det med mig? Varför kan jag bara inte bestämma mig för ett spår och sedan köra på det? Velig is the shit.

Nu ska jag ha is i magen.

Nu ska jag till Jula och köpa Hjälpstartsbatteri. Då kanske jag får igång min bil till imorgon. Och nästa gång, utifall batteriet skulle laddas ur igen. Smidigt.


Om det nu fungerar.

Jag får en känsla av att jag inte är så förtjust i tisdagar, rent effektivitetsmässigt sett. Jag vill minnas att jag upprepade tisdagar kännt mig extra trött och seg, inte orkat med något, varit irriterad på plugg, etc. Skit.

Skit skit skit. Nu ska jag ta en tupplur. Sen kanske räkna lite - bara för att jag måste eftersom jag ligger efter - och sen ska jag ut. Om jag springer eller går får jag se. Men istället för att ränna förbi Maxi och köpa något osunt gott borde jag baka muffins ikväll. Det räcker ju åtminstone till fika några gånger till. Och det är ju inte så jobbigt, så det kanske jag pallar.

PEPPA MIG!

Bilen alltså. Eller det vet jag inte, men jag gissar att det är batteriet som har - av okänd anledning - laddat ur. Så nu har den fått stå och "ladda upp sig" i några dagar, så ska jag testa om den vill starta nu. Därefter köra omkring en liten stund. Spännande!

Jag gillar att laga mat. Tycker det är roligt att prova nya rätter och exprimentera med ingredienser. Men nu blir det väldigt mycket fil. Jag gillar fil. Men jag tror att det börjar bli till bristningsgränsen nu. Vad ska jag äta till frukost om inte fil? Om jag bannlyser både fil och yoghurt för en stund, vilket jag borde, vad sjuttsing ska jag då äta till frukost? Det finns inget som slår fil (och yoghurt). Mackor tröttnar jag på, havregrynsgröt tröttnar jag på, risgröt (som jag tjatade om för några veckor sedan) tröttnar jag på. Vad finns där mer i frukostväg? Jag kan i alla fall inte komma på något.

Vad ska jag göra utan LN?!
Nyss hemkommen från utekväll. Har haft det kanon. Men som sagt: vad ska jag göra utan LN?!